Veckans fem bästa berättelser

1.      Ett år av krig i Ukraina

På fredag är det exakt ett år sedan konflikten mellan Ryssland och Ukraina inleddes. Den ödesdigra 24 februari inleddes Rysslands invasion av Ukraina, ursprungligen planerad som en "blixtoperation", men som gradvis gick Kreml ur händerna.

Siffrorna för kriget är katastrofala: FN uppskattar att Europa (officiellt) har tagit emot 8 miljoner människor, varav Tyskland och Polen har tagit emot mer än en miljon fördrivna människor. I Spanien har antalet flyktingar stigit till 166 000.  Av dessa flyktingar är uppskattningsvis 90 procent kvinnor och barn, medan majoriteten av den manliga befolkningen stannar kvar på grund av logistiska och militära krav. Detta drama gör det till den största flyktingflykten i Europa sedan andra världskriget.

Samtidigt blir situationen alltmer spänd på internationell nivå: USA hävdar att man har bevis för att Kina planerar att engagera sig mer i konflikten och ge vapen till Moskva och varnar den asiatiska jätten för att detta skulle få konsekvenser för de internationella förbindelserna. Scholz och Macron uppmanar i sin tur till enighet mellan de europeiska partnerna i konflikten och uppmuntrar dem att mer explicit engagera sig i det militära stödet till Ukraina. För bara några dagar sedan landade en konvoj med ukrainsk militärpersonal i Spanien för att utbildas i användningen av stridsvagnar och luftvärnsbatterier.

Det humanitära dramat fortsätter att växa, långt ifrån en lösning på konflikten. Situationen förvärras av otåligheten hos länder som Vitryssland och Moldavien, som kan komma att öka sitt stöd till Ryssland i konflikten, samt av rykten om att Moskva förbereder en offensiv senare under månaden.

Slutligen verkar det som om svärden äntligen är i luften. I måndags besökte USA:s president Joe Biden Kiev, medan Putin meddelade att han dagen därpå skulle hålla ett tal till nationen som skulle kunna vända situationen.

2.      Jordbävningar i Syrien och Turkiet: en vecka efter katastrofen

Tio dagar efter den ödesdigra jordbävning som skakade gränsen mellan Turkiet och Syrien börjar de första mer eller mindre stabila siffrorna om konsekvenserna av jordbävningen komma in. Medan jordbävningen i Syrien krävde 5 000 dödsoffer, uppskattar Turkiet, som är det land som drabbats hårdast, antalet döda till 40 000.

I Turkiet har några av de fastighetsbolag som ansvarade för uppförandet av de byggnader som inte klarade av jordbävningarna ställts till svars. Utredningen har lett till att antalet personer som utreds uppgår till 254, varav 55 redan har häktats. Å andra sidan verkar det som om olyckan i Syrien har nått en sådan punkt att vissa länder som inte har upprätthållit förbindelser med Al-Assad-regeringen sedan krigets början i landet (2011) (såsom Saudiarabien och Jordanien) har beslutat att tillfälligt upprätthålla dem. Detta återupptagande av förbindelserna syftar till att skicka humanitärt bistånd. Samtidigt har Förenade Arabemiraten, som är en partner i normaliseringen av de regionala förbindelserna med al-Assad, erbjudit 100 miljoner dollar till regimen för att hjälpa den att komma över denna kris.

Den uppluckring som skett i förbindelserna mellan Syrien och vissa länder i regionen har åtföljts av att vissa amerikanska sanktioner har upphävts, och Europa börjar överväga att se över dem. Jordbävningen tycks vara en möjlighet för den syriska regimen att förbättra sina internationella förbindelser, samt ett sätt att stabilisera regimen, som har decimerats i över ett decennium.

3.      Ekonomi: Inflationen dämpas i stort sett, men påverkar fortfarande livsmedelspriserna

Förra veckan rapporterade vi om hur inflationen började dämpas och hur detta verkade uppmuntra de europeiska ekonomierna som förbättrade sina finansiella prognoser för de kommande månaderna. Trots detta verkar det som om prisökningarna på vissa områden inte avtar, till exempel när det gäller vissa baslivsmedel.

Inflationen inom livsmedelssektorn, som redan fanns under månaderna innan konflikten i Ukraina inleddes, exploderade i samband med kriget på grund av Ukrainas och Rysslands betydelse för veteproduktionen. Det är framför allt EU:s blockad av ryska produkter och sanktionerna mot Putin som gör att prisökningarna snabbt eskalerar.

Ett år efter krigets början ligger kärninflationen, som är den mest oroande bland experterna, på farliga 7,5 procent, medan livsmedelsinflationen stiger till 15,4 procent, vilket straffar de fattigaste inkomsterna.

4.      Renfe-skandalen: chefen och hans tvåan avgår på grund av fel i tågstorlek

För några veckor sedan chockades den spanska allmänheten av RENFE:s femtielfte driftsstörning: de tåg som var avsedda för Asturien och Kantabrien var för stora, så till den grad att de inte kunde passera genom vissa tunnlar i regionen.

Till en början avgick några höga tjänstemän från ADIF och Renfe och det verkade som om allting skulle sluta där, men troligen på grund av att regionvalen närmar sig och att denna fråga har skakat om den lokala politiken i dessa samhällen, i det här fallet i accountability har gått längre än väntat. I måndags meddelade RENFE-chefen Isaías Tobias och transportminister Isabel Pardo de Vera att de avgår.

5.      Ekonomi och klimat: CEPSA öppnar en korridor för att föra vätgas till Rotterdam

Det nederländska företagskonsortiet ACTE och Respol undertecknade i går ett samförståndsavtal där de två parterna förbinder sig att ingå ett avtal för att underlätta sjötransporterna mellan Algeciras och Rotterdam. I denna transport skulle stora mängder grön ammoniak, som används för industriella ändamål, transporteras.

Denna korridor ska vara öppen 2027, vilket gör det möjligt för CEPSA att komma in på den nordeuropeiska marknaden och öppna dörren för att öka potentialen för kunder som är intresserade av att använda detta material, som det spanska företaget producerar i södra delen av Iberiska halvön.

Avtalet har varit så omfattande att Teresa Ribera, ministern för ekologisk övergång, och Nederländernas energiminister Rob Jetten har undertecknat avtalet och ett kompletterande samförståndsavtal om vätgassamarbete. Avtalet kommer att gälla i fem år och välkomnas också av EU, som bekräftar sin avsikt att vara ledande i övergången till en grön ekonomi.