Veckans fem bästa berättelser

1.      Jordbävningsdrabbningen intensifieras i Turkiet och Syrien

En vecka efter den massiva jordbävning som orsakade förödelse vid den turkisk-syriska gränsen börjar dödssiffran stabiliseras, och den verkliga omfattningen av den tragedi som inträffade tidigt på måndagsmorgonen börjar sjunka in.

Enligt nya officiella siffror uppgår det totala antalet döda nu till 33 000 (29 700 i Turkiet och 3 500 i Syrien). Dödssiffran verkar ha varit något högre än väntat, eftersom de första timmarna efter skalvet har passerat, vilket är avgörande för att rädda överlevande som är instängda under spillrorna.

Å andra sidan har det internationella stödet varit avgörande under de första dagarna. Det stöd som EU-länderna och vissa länder i Mellanöstern har gett till räddningsinsatser och till byggandet av tillfälliga läger för dem som förlorat allt har varit avgörande för att förhindra att situationen har spårat ur. Andra gester, som t.ex. lättnaden av USA:s ekonomiska sanktioner mot Al-Assads regim, är avsedda att bidra till återuppbyggnaden på medellång och lång sikt av de områden som drabbats av jordbävningen.

Det har varit en sådan hekatomb som jordbävningen tycks ha fått till och med kriget i Syrien att hamna i skymundan. I det område i Turkiska Kurdistan som gränsar till skalvet har kurdiska styrkor meddelat ett eldupphör och lovat att inte attackera eller röra sig genom de områden som drabbats av skalvet. Den motsatta extremen tycks vara jihadistgruppens beteende i Ibid, ett område som kontrolleras av rebellgrupper, där Hayat Tahrir al SahmDen syriska regeringen hotar med att inte tillåta leverans av humanitärt bistånd, både från internationella organisationer och från Bashar Al-Assads regering.

Typiska geopolitiska spänningar verkar också ha minskat mellan Turkiet och dess grannar, Grekland och Armenien, som har underlättat för humanitärt bistånd att passera sina vanligtvis strikta gränser.

Utvecklingen under de senaste dagarna återstår att se. Jordbävningen har också orsakat nya spänningar. I Syrien bidrar det till olyckorna i en region som har plågats av krig de senaste åren och som är belägrad i ingenmansland av regeringsstyrkor, rebeller och turkiska miliser. I Turkiet har vissa delar av oppositionen redan gett regeringen skulden för den dåliga infrastrukturen, och vissa av dessa byggföretag har redan fått böter eller stängts.

2.      USA och Kanada skjuter ner upp till fyra ballonger i sina luftrum

Förra veckan fångade en nyhet som var värd en film presentatörens uppmärksamhet. De amerikanska myndigheterna hade varnat för att ett oidentifierat föremål befann sig i deras luftrum. Efter att ha skjutit ner den visade det sig att det var en luftballong.

Under de senaste dagarna har både amerikanska och kanadensiska myndigheter sett fler och fler av dessa objekt, tills det fjärde objektet sköts ner i Lake Huron, nära Michigan, i måndags.

Medan förvirringen fortsätter fortsätter kanadensiska och amerikanska underrättelsetjänster att samla in information om apparaterna och deras syfte. Det bör erinras om att Kina preliminärt erkände att dessa ballonger var upphovsmännen till dessa ballonger och att de var anordningar som tillverkats för att samla in meteorologisk information, en förklaring som (uppenbarligen) inte övertygade Förenta staterna.

En annan överraskande nyhet är att den kinesiska regeringen själv har hävdat att den har upptäckt ytterligare ett oidentifierat luftskepp över sitt luftrum, denna gång över Gula havet, nära Qingdao.

Denna mystiska utveckling sammanfaller med ökade kinesiska och japanska militära operationer, den senare med direkt amerikanskt stöd och samarbete, i Sydhavet i Östasien, ett område som under årtionden varit föremål för geopolitiska spänningar och tvister. Vi får se hur denna upptrappning av spänningarna kommer att utvecklas under de kommande veckorna.

3.      Vapentransporter i Ukraina blir mer komplicerade

Ett år in i det rysk-ukrainska kriget verkar vapenstödet till det land som leds av Volodomir Zelenski vackla. Efter veckor av spända förhandlingar och med hjälp av amerikanerna gav tyskarna upp sin avsikt att skicka stridsvagnar till landet. LeopardDe två sidorna anses vara avgörande för hur konflikten kommer att utvecklas under de kommande veckorna.

Men allt har inte gått som förväntat: Det som förväntades bli en lavin av stöd för att skicka över 100 stridsvagnar, främst från Storbritannien, USA och Tyskland, har tagits emot med en viss kyla. Endast Polen, som under hela konflikten intog en beslutsamt krigisk hållning, Portugal och Kanada har anslutit sig till initiativet (och med ganska begränsade bidrag).

Å andra sidan anger länder som Sverige, Spanien, Danmark och Nederländerna att de är villiga att hjälpa till, men anger inte när eller hur. Denna attityd har orsakat en viss oro i Tyskland, som redan har begärt större beslutsamhet.

Med tanke på situationen och med tanke på den ryska offensiven som väntas i slutet av februari, som vi nämnde förra veckan, har Tyskland valt att skicka även de äldre Leopard-stridsvagnsmodellerna, med totalt cirka 80 Leopard-stridsvagnar som ska levereras senare i år.

4.      Ekonomi: Bryssel är optimistiskt: Europa undviker recession och förutspår högre tillväxt för Spanien

Stormarna verkar avta. Från Bryssel bekräftades det igår att recessionsspöket har avvärjts, om än "med nöd och näppe". BNP-kvoten väntas alltså inte sjunka, utan förväntas öka med 0,9 %. När det gäller den spanska ekonomin verkar det som om prognoserna också förbättras och man räknar med en tillväxt på 1,4 % (fyra tiondels procentenheter högre än den 1 % som tidigare förväntades). Detta placerar Spanien bland de länder som kommer att växa mest inom EU, före exempelvis Italien (0,8 %) och Frankrike (0,6 %).

Enligt EU har orsakerna till Spaniens tillväxt under detta svåra krigsår varit återhämtningen inom turismen (som under tidigare år försvagats av COVID-krisen), en ökning av den privata konsumtionen, den måttliga inflationen och dynamiken i återhämtningsplanerna, vilket har underlättat både nationella och utländska investeringar i det iberiska territoriet.

EU har dock påpekat att optimismen inte får gå överstyr och leda till kontraproduktiva åtgärder, t.ex. överdrivna löneökningar som kan leda till prisökningar.

På ett mer europeiskt plan finns det också goda nyheter. EU verkar utgå från att vi har nått inflationstaket och att inflationen börjar dämpas. Dessutom verkar energipriserna ha stabiliserats, vilket underlättas av en lägre energianvändning till följd av en vinter som inte varit så sträng som förväntat.

På det hela taget har de nya ekonomiska prognoserna mottagits med försiktig optimism i Bryssel, där man konstaterar att "vi måste vara försiktiga, men vi har förtroende" enligt finansminister Pascal Donohoe.

5.    Självförbrukningen av solceller fördubblas fram till 2022

Förra året ledde en kombination av faktorer till en aldrig tidigare skådad ökning av installationen av solcellsanläggningar för självförbrukning. De skyhöga priserna på grund av kriget, i kombination med subventionerna från Next Generation verkar ha påskyndat övergången till dessa nya konsumtionsformer.

Bara förra året installerades mer än 200 000 installationer i Spanien i hushåll och 23 000 i företag. Dessa siffror ökar antalet bostäder med denna teknik till 300 000 och antalet företag till 54 000. Det uppskattas att kapaciteten att generera energi skulle nå upp till nästan 2 % av den nationella efterfrågan.